Nu är jag en riktig kändis i byn, även om det tidigare var väl känt att jag är på besök. Igår var det söndag, en ledig dag och en dag utan studiecirklar på schemat. Peregrina frågade om jag ville följa med henne och sina två döttrar till den årliga matfestivalen i den lilla byn Salinas någon kilometer här ifrån. Klart att jag ville följa med, så vi åkte dit på eftermiddagen när solen inte var lika het som den är här mitt på dagen. På plats var det ungefär 1.000 personer från Villa Rivero och andra närliggande byar, som hade samlats för att äta mat vid olika marknadsstånd, dricka inhemsk dryck, lyssna på några musikaliska uppträdanden och låta sina barn hoppa studsmatta eller åka karusell.
Först tog jag barnen till karusellerna och betalade för att låta dem få ha lite roligt. Sedan åt vi cicharon, som är en lokal maträtt med stekt kyckling och större majs. Lilla Alice 5 år ville bara ha hönsfötterna, så hon fick dem. Efter det så mötte vi upp Peregrinas syster Amelia, hennes vänner och Pergegrinas äldre moster som endast talar quechua. De ville dricka guarapo, en lokalt producerad alkoholhaltig dryck gjord på druvor och passionsfrukter. Som vanligt åkte en hink fram och en kopp som gick runt motsols. Den äldre mostern ville dansa till musiken, så vi gick upp och dansande i dammet bland ett fåtal andra par. Människor började flocka sig alltmer för att titta på de som dansade. Varför inte bjuda lite på sig själv tankte jag. När vi gick tillbaka till de andra så visslades det och ropades att jag var den enda som kunde dansa bra. En man frågade vart jag var ifrån och trodde inte en sekund att jag var från Sverige. Han envisades om att jag var från Argentina, på grund av min dans och min spanska. Sedan ville alla bjuda mig på dricka och det kom koppar från alla håll. Vi dansade lite lite till och det slutade med att Peregrinas moster kramade om mig hela vägen hem till Villa Rivero.
Fredag och lördag deltog jag som vanligt i de studiecirklar som fanns på schemat, bland annat salsa (där jag kunde få visa lite av mina tidigare kunskaper från Kuba), hantverk och capoyera (en afrobrasiliansk kampkonst). Jag har även nu gjort min första intervju. Det gick bra, även om jag fick förklara lite närmare vad jag menade med vissa frågor. Jag sitter nu och väntar på att eftermiddagens och kvällens cirklar skall börja. Idag skall jag försöka göra någon till intervju eller i alla fall fråga om att få göra någon i veckan. Jag har 9 dagar kvar här i Villa Rivero och jag skall nu försöka få till de tiotal djupintervjuer jag behöver till min kandidatuppsats. Första intervjn tog ungefär 25 minuter och det gick kanon att spela in den på den diktafon jag har köpt.
Bilder kommer senare när jag har tillgång till internet på min egna dator.
Ta hand om er!
Kommentera