Sanna Eliasson

Igår anlände jag till Bolivias huvudstad La Paz med flyg. Resan gick bra, om en lång omväg från flygplatsen som ligger högt uppe på högplatån, ner till staden. Motorvägen var full med blockader rörande landets pensionslag. Precis vad jag hade väntat och det var just därför jag inte chansade på buss från Cochabamba.

 

I La Paz är det kallt - förmodligen ett antal grader kallare än vad ni har i Sverige just nu. Kylan beror mestadels på  stadens läge. La Paz är världens högst belägna huvustad och ligger mellan de snöbeklädda topparna i Anderas bergskedja på  3600-4000 möh. Staden är omringad av höga berg och husen tar sig upp i sluttningarna. Det är backigt även i centrum och den tunna luften gör att många lätt får höjdsjuka. Jag har klarat mig jättebra än så länge - endast minimal huvudvärk igår när jag kom, men det har gått över. Mitt hostel som jag bor på ligger 5 kvarter i uppförsbackar från huvugatan, men det är inga problem att promenera, trots den syrefattiga luften. Hostellet är därutöver helt okej. Det är ganska kallt, eftersom det inte finns någon värme (vilket är väldigt vanligt), men bra annars.

 

Idag har jag kanske upplevt en av de intressantaste dagarna på året i La Paz, även om det är väldigt vanligt med protester och demonstrationer. Jag förstod det inte igår varför ett antal kvarter där jag bor är blockerade av poliser, och varför jag är tvungen att gå omvägar för att ta mig dit jag bor. Jag har förstått idag att regeringsbyggnaderna tydligen ligger i det blockerade området. Utöver att det är synd att jag inte får chans att se dem, så fick jag mig en tydlig bild varför.

 

På förmiddagen besökte jag stadens etnografiska musem, vilket förövrigt var otroligt intressant, och när jag gick ut på gatan för att gå vidare så sprang det människor förbi. Jag ser att 50-100m bort åt ena hållet på gatan så kastas/skjuts det stenar och en lastbil trycker på folkmassan samtidigt som den sprutar en hård stråle vatten. Jag inser att jag också kanske måste springa därifrån, eftersom folkmassan och lastbilarna kommer närmare, så jag gör som alla andra - springer. Medan jag springer hinner jag få två stenskott på mitt ena ben, men fortsätter. Tårgasen sprider sig också och den sätter sig stickande i halsen. Folket håller för ena tröjarmen för näsa och mun, och jag känner definitivt att jag är tvungen att göra detsamma under tiden jag tar mig längre därifrån. Under hela förmiddagen pågår enorma demonstrationer i hela stan, speciellt längs hela huvugatan, och det smäller högt och dovt. Jag närmar mig sedan folkmassorna på andra håll och filmar tills batteriet på kameran tar slut. De har fortsatt hela eftermiddagen också, men i en lite lugnare omfattning.

 

Utöver det idag så har jag inhandlat lite kläder/tyger/väskor gjorda på lamaull. Även om jag har en del sedan tidigare, så är det svårt att hålla sig, eftersom ullet är otroligt mjukt. Förbereder inför nästa vinter. Imorgon blir det en tidig uppstigning och det blir en avfärd för en två dagars utflykt. I nästa inlägg får ni se vart!

 

Kram!